Privatimporten, det vill säga handel där privatpersoner beställer produkter som skickas direkt från länder utanför EU, har under lång tid ökat explosionsartat1.
Det är produkter som ofta inte uppfyller säkerhetskrav i form av kemikalieinnehåll eller elsäkerhet, vilket Kemikalieinspektionen och Elsäkerhetsverket varnat konsumenter för2. Trots det har den här typen av handel populär, men i somras skedde ett trendbrott. Här finns något att lära om elektronikskatten.
Den 1 juli i år försvann EU:s tullfrihet för försändelser under 150 euro och det infördes en tillfällig schablonavgift på tre euro per typ av vara3.
Effekten blev omedelbar. Andelen svenska konsumenter som handlar på Temu eller Shein föll från 18 procent i juli i fjol till åtta procent i juli i år, enligt siffror från Svensk Handel4. Importen av småpaket från Kina till Sverige minskade med nästan 70 procent samma månad, uppger uppger Tullverket5.
Samtidigt växte den svenska e-handeln som helhet med 9 procent i juli e-handelsindikatorn6. Konsumenterna slutade alltså inte att handla. De handlade någon annanstans.
Det säger något viktigt om vad den konkurrensen egentligen bestod av. Tio procentenheter av köpviljan vilade på en prisskillnad som tre euro räckte för att radera. Det verkar inte vara ett överlägset erbjudande som drog kunderna dit och inte någon djupare lojalitet.
Om en avgift på 3 euro kan ändra svenska konsumenterna köpbeteende så att viljan att privatimportera från länder utanför EU mer än halveras. Vad gör då elektronikskatten på upp till 552 kronor per produkt, cirka 690 kronor med moms7, för svenska hushålls köpbeteende?
Regeringen har själv drivit linjen i EU att småpaket från aktörer som Temu och Shein inte ska omfattas av tullfrihet, just med hänvisning till osäkra produkter8. Om regeringen slutar beskattar elektronik i Sverige kommer fler svenskar att flytta sina köp från privatimportens faror till handeln här. Rimligen borde vi se kommande regering driva frågan om ett skyndsamt avskaffande av elektronikskatten – för miljön, hushållens och jobbens skull.
Pernilla Enebrink, vd ElektronikBranschen
Källor:
1 Europeiska kommissionen, Goods bought online, avsnittet Ever increasing share of customs activity. EU:s import av varor i lågvärdeförsändelser ökade från cirka 1,39 miljarder 2022 till 5,88 miljarder 2025. EU-kommissionens statistik
2 Kemikalieinspektionen, Tillsyn av e-handel varor 2025, publicerad 2026.
Kemikalieinspektionens rapport.
Elsäkerhetsverket,
Rapport: Granskning av elektriska produkter köpta via dropshipping
3 Europeiska kommissionen. EU-kommissionens vägledning
4 Svensk Handel, E-handelsindikatorn. Svensk Handels rapport
5 Tullverkets Stefan Granats uppgift till Ekot om nästan 70 procents minskning mot samma period föregående år. Ekots originalartikel
6 Svensk Handel, E-handelsindikatorn för juni och juli 2026, Svensk Handels rapport
8 Regeringskansliet, Gemensam skandinavisk insats för trygg e-handel, Regeringens uttalande