Elektronikskatten

Miljöskatten med negativ miljöeffekt och dyrare priser för konsumenterna, som dessutom ger färre jobb i Sverige och höga administrativa kostnader.

Sedan lagen om skatt på kemikalier i viss elektronik, den så kallade elektronikskatten, infördes den 1 juli 2017 har skatten mött hård kritik från såväl expertmyndigheter som branschen. Elektronikskatten snedvrider konkurrensen, är administrativt betungande och saknar positiva miljöeffekter. Trots det har regeringen valt att i flera led försvåra för företag i form av höjda skattenivåer och ökad administration.  

En utgångspunkt i miljöpolitiken måste vara att använda effektiva styrmedel med verklig positiv effekt för miljön, något som elektronikskatten inte bidrar till. Sverige ligger i världstopp när det gäller insamling och återvinning av elprodukter. Farliga ämnen ska naturligtvis förbjudas eller begränsas, men lagstiftningsarbetet behöver fortsatt ske på EU-nivå, där kan det får effekt på riktigt.

Med elektronikskatten förefaller regeringen söka skatteintäkter till statskassan framför något annat. En omotiverad och grönmålad skatt med obevisade miljöargument är fel väg att gå. Det riskerar att undergräva förtroendet för både vårt skattesystem och politiken, och gynnar inte miljön. Elektronikskatten borde aldrig införts – nu måste den avskaffas. 

Regeringens avsikt med elektronikskatten

Kemikalieskatteutredningen fick i uppdrag att analysera behovet av nya ekonomiska styrmedel på kemikalieområdet och vilken typ av ekonomiskt styrmedel som hade bäst förutsättningar att vara verkningsfullt och kostnadseffektivt. Huvudmotivet för dessa ekonomiska styrmedel skulle enligt utredningens kommittédirektiv vara att minska förekomsten av eller risken för exponering och spridning av miljö- och hälsofarliga ämnen från olika varugrupper.

Utredningen valde att ta fram förslag som minskar förekomsten av farliga ämnen i människors hemmiljö. Detta motiverades i betänkandet med att studier har visat att vanliga källor till farliga ämnen i människors hemmiljö är flamskyddsmedel i elektronik, till exempel i tv-apparater, datorer och telefoner, men redan i remissrundan skrev Skatteverket i sitt remissvar att ”skatten bedöms inte vara kostnadseffektivt utformad”.

Nya skattesatser sedan 1 januari 2024

  • Skatten beräknas på varornas vikt och är 12,02 kronor per kilo för vitvaror och 174,90 kronor per kilo för övrig elektronik.
  • Skatten begränsas till maximalt 543,53 kronor per vara. Med moms på elektronikskatten blir det nästan 670 kronor.
  • Det finns möjlighet att göra avdrag på skatten om vissa delar av varan inte innehåller någon brom-, klor- eller fosforförening.
  • Läs mer hos Skatteverket: Skattesatser och exempel på hur skatten beräknas | Skatteverket

Skattens skada har ökat kontinuerligt

Skatteverket och Kemikalieinspektionen har utvärderat elektronikskatten

Utvärderingen från Skatteverket och Kemikalieinspektionen riktade skarp kritik mot skatten. Bland annat bedömdes det att skatten inte var kostnadseffektivt utformad, att den inte lett till minskad förekomst av ämnen som skatten avsåg minska och att den inneburit höga samhällskostnader. 

  • ”Skatten bedöms inte vara kostnadseffektivt utformad”
  • ”Utvärderingen har inte kunnat fastställa att förekomsten av klor, brom och fosfor i flamskyddsmedel har minskat i människors hemmiljö till följd av kemikalieskatten.”
  • ”Den substitution som genomförts hittills med skatten som drivkraft har därmed varit begränsad och inneburit höga initiala samhällskostnader.”
  • ”Den administrativa bördan av kemikalieskatten för de skattskyldiga upplevs vara relativt hög i jämförelse med andra styrmedel.”
  • ”Utvärderingen visar att skatten förts över på konsumenterna i form av högre pris på elektronikvarorna.”

Ökning med 71 procent på två år

Trots kritiken från utvärderingen har regeringen fortsatt att höja elektronikskatten. Den största höjningen är den till följd av de förändringar som genomfördes den 1 juli 2023. Då tog man bort avdragsrätten för om ett ämne var reaktivt tillsatt. I samband med det gjordes en undermålig konsekvensutredning kring vilka ekonomiska effekter det skulle få för företagen. ElektronikBranschen varnade både regeringskansliet och riksdagspolitiker för att kostnaderna skulle öka kraftigt. Våra beräkningar visade på att skatteuttaget skulle öka med 45 procent. Data från Skatteverket visar att det blev något mer korrigerat för minskad försäljning. Tillsammans med de två senaste KPI-justeringarna av skatten ligger ökningen av elektronikskatten på 71 procent över två år.

Att fasa ut farliga ämnen kan göras på andra och bättre sätt 

Den svenska elektronikbranschen ligger i framkant med sitt hållbarhetsarbete. Sedan producentansvaret infördes 2001 ligger Sverige i världstopp när det gäller insamling och återvinning av elprodukter. En viktig nyckel till framgången är det effektiva insamlingssystem som producenterna skapat i samarbete med kommunerna. Sverige har en välutvecklad återvinningsindustri och tack vare den kan all demontering och miljösanering av de insamlade produkterna ske inom landets gränser. Över 80 procent av all hemelektronik materialåtervinns och ytterligare tas om hand genom 10 till 15 procent energiåtervinning. Branschen tar redan ett stort ansvar.

  • Sverige ligger i världstopp gällande insamling och återvinning av elprodukter. 
  • 80 procent av all hemelektronik materialåtervinns. 
  • Ytterligare 10 till 15 procent tas om hand genom energiåtervinning. 
  • Ett stort antal farliga ämnen har fasats ut genom internationell lagstiftning som Reach och Rohs. 

Det är därför en självklarhet att arbetet med att minska skadliga ämnen ska fortsätta, men åtgärderna måste fokuseras och konstrueras på ett sätt som ger avsedd effekt. Eftersom de produkter som omfattas av den svenska elektronikskatten tillverkas och säljs på global marknad bör arbetet med att minska farliga ämnen i dessa hanteras på EU-nivå. Exempel på sådant framgångsrikt arbete är arbetet inom ramen för Reach och Rohs och inte minst senast i arbetet med förbud av pfas-ämnen där bland annat Sverige varit drivande. Tack vare internationell lagstiftning såsom Reach och Rohs har många farliga ämnen såsom tungmetaller minskat kraftigt i avfallshanteringen. Ämnen som pcb, kvicksilver, PDBe och freon har tack vare sådan lagstiftning snart fasats ut även från avfallsflödet. 

Mer om elektronikskatten

1.Rapport: Den ohållbara elektronikskatten

2. Svenskt Näringslivs analys av svenska miljöskatters effektivitet

3. Skatteverkets utvärdering av skatten på kemikalier i viss elektronik

4. HUI:s utredning av kemikalieskatten