Ger elektronikskatten verkligen den miljönytta som var tänkt?
ElektronikBranschens vd Pernilla Enebrink mötte statsminister Ulf Kristersson för ett samtal om elektronikskatten och dess konsekvenser för miljö, jobb och konsumenter.
ElektronikBranschens vd Pernilla Enebrink mötte statsminister Ulf Kristersson för ett samtal om elektronikskatten och dess konsekvenser för miljö, jobb och konsumenter.
Tillsammans skapar vi en tryggare och mer hållbar bransch — från producent till slutkonsument. – Magnus Nilsson
Samsung, ordförande ElektronikBranschen
För oss som retailer är det värdefullt att inte stå ensamma i frågor som rör regelverk och hållbarhet – Magnus Kreuger, CEO POWER Sverige
Nu har ElektronikBranschen och Copyswede enats om ett avtal för att hantera betalning av privatkopieringsavgifter till dess att ett nytt branschavtal med nya avgifter är på plats.
Elektronikskatten läggs direkt på priset när du köper elektronik och vitvaror. Svenska hushåll betalar runt 2,7 miljarder kronor per år, pengar som går rakt in i statskassan. Skatten skulle ge miljönytta, men har inte gjort det, varför finns den fortfarande kvar?
Säljer ni elektronik eller vitvaror till konsumenter via e-handel? Då kan det vara hög tid att börja förbereda verksamheten för nya regler som träder i kraft den 19 juni 2026.
Skatten skulle minska farliga kemikalier – men har inte gett någon effekt, enligt myndigheter och branschen. Ändå kostar den svenska hushåll 2,5 miljarder kronor varje år. ”Fullkomlig galenskap”, säger Pernilla Enebrink, vd för ElektronikBranschen, till TN. Nu ökar kraven på att skatten avskaffas.
I det bokslut över Tidöavtalet som släpptes i början av maj berömmer sig regeringen för att ha genomfört stora skattesänkningar.
Men den så kallade elektronikskatten som kostar svenska hushåll miljarder årligen har lämnats kvar – trots omfattande kritik.
Varje gång du köper en ny tv, frys eller dammsugare betalar du en dold skatt på nästan 700 kronor. Totalt kostar den svenska hushåll 2,5 miljarder om året – utan att ge någon miljönytta.
Tullfriheten för varor under 150 euro tas bort den 1 juli och ersätts av en schablontull på 3 euro per paket. Syftet är att stärka den inre marknaden och skapa bättre kontroll över importflöden – inte minst kopplat till e-handel från tredjeland.